Studiebesök i Värmland och Örebro

Veckan efter våra äventyr i Danmark passade Cecilia på att tillbringa några dagar i Närke. Efter att försökt styra upp vårt schema så åkte vi på tisdagen till Värmland för att göra nya studiebesök. Vi började med Karlstad och Värmlands Länsmuseum.

Värmlands Länsmuseum, tillbyggnaden.

Museet har brottats med ungefär samma problem som Örebro Länsmuseum, och bestämde sig slutligen för en tillbyggnad. I den nya delen ryms de kulturhistoriska utställningar som museet har, och även en lokal för tillfälliga utställningar. När vi var där så fanns här en utställning om 60-talet. Lite före vår tid, men det är lustigt att se hur mycket som skulle kunna vara producerat idag, modet känns igen!

Värmlands Länsmuseum, den äldre delen.

Den gamla delen visar delar av museets samling, samt en större tillfällig utställning. Vad som slog oss efter vårt besök var just de kulturhistoriska samlingarna, med värmländsk anknytning. Den här sortens utställning syns inte så mycket i Örebro, så vi frågade oss om det är ett sådant museum vi ska rita? Förutsättningarna blir såklart lite annorlunda då, museet behöver utformas för andra funktioner. Samtidigt visste vi att diskussionen hela tiden har handlat om ett konstmuseum, så vi blev faktiskt lite förvirrade ett tag.

Efter lunch for vi vidare till Kristinehamn, efter att ha hört ryktet om att deras konstmuseum är väldigt bra. Museet i Kristinehamn är inte som museet i Karlstad placerat centralt, utan ligger lite i utkanten. Här tycks det som om besökarna främst är här för att titta på konsten, vilket såklart är museets mening. Men möjligheten till slumpmässiga besök från förbipasserande tycks liten. Visserligen ligger byggnaden bra placerat med närheten till en promenad längs vattnet, men miljön i övrigt känns ännu inte direkt inbjudande. Däremot tycks det som om mycket är på gång i området, kanske är det här Kristinehamns kommande gräddhylla? Museets i sig är en ombyggnad. Vi tittade på en utställning av Gerd Göran, en riktigt färgglad och blommande upplevelse. I en byggnad bredvid fanns en utställning som handlade om konstnärers relation till Rum, lämpligt kan tyckas. Denna del av museet kändes provisorisk, två trappor upp, samma ingång som till tandläkaren. Men den funkade. Vi avslutade dagen i Kristinehamn med att leta oss ut till Picasso-statyn som finns här. Det är en bit att köra, men vägen dit är jätefin.

Kristinehamns Konstmuseum.

På onsdag morgon åkte vi till Örebro för ett besök på Länsmuseet. Michael Andersson – utställningschef – mötte oss och gav oss en välbehövlig rundtur i museet. Michael är och kommer att bli en viktig kontakt, han sitter inne med kunskaper vi kommer att ha stor nytta av. Tack Michael! Det var väldigt nyttigt att sätta sig in i museets olika delar, deras styrkor och svagheter. Nyttigt. Dessutom fick vi en ordentlig bakgrundshistoria, bra framförallt för Cecilia som fick en bra uppfattning om hur problematiken och vårt uppdrag ser ut. Linda har ju haft fördelen att vara på plats och har mött gruppen i Örebro tidigare. Michael hjälpte oss också att reda ut vad det faktiskt är vi ska rita, vi gick lättade därifrån med vetskapen om att det är ett konstmuseum det ska bli! Det finns planer även för Örebros kulturhistoriska samlingar, men vi var överens att de passar bra i det befintliga museet.

Efter en välbehövlig fika besökte vi Örebro Konsthall. Utställningsytan här är rätt så liten, vi gissade att lokalen tidigare har varit bank. Men en riktigt bra utställning.
Nu när vi äntligen var i Örebro tillsammans kunde vi titta på de platser som diskuterats för museets placering. Vi har valt ut fem platser som vi ska ”snabbanalysera” för att kunna besluta vilken vi tycker är mest lämplig. För Linda, som är bekant med Örebro, var det spännande att titta på miljön med nya ögon. För Cecilia blev det såklart många intryck att smälta, vilket säkert bidrag till att hon sov gott den natten!
Men innan dagen i Örebro var till ända hade vi ett väldigt spännande besök kvar. Tillsammans med Jerk Alton och Hannah Ljung från Fastighetsförvaltningen besökte vi Länsstyrelsen – eller rättare sagt de mystiska skyddsrum som finns under Stortorget!

Skyddsrummen under Stortorget.

Tack till Claes Wahlberg som ledsagade oss. Vi gick såklart igång ordentligt på rummen under torget, här kan mycket rymmas. Skyddsrummen är visserligen fortfarande aktiva, men de går att använda, De är väl underhållna, det var kul att se sängar, duschar och andra faciliteter bara vänta på kriget. Lite surrealistiskt var det att titta på dörrar gjorda för att stå emot tryckvågen från en atombomb (tveksamt om de fungerar med dagens bomber…), och läsa skyltar om vad som får göras i fredstid. Det berättar en del om tiden då skyddsrummen byggdes, vilken rädsla det fanns för krig då. Vilket påminner oss om i vilken trygghet vi lever idag. Spännande var det i alla fall.

En av trapporna ned till skyddsrummen.

Efter alla besök vi klarat av hittills har vi samlat på oss en hel del intryck och tankar, nu gäller det bara att sortera och använda dem.

Jerk och Cecilia.

/Cecilia & Linda